BYGGNADENS HISTORIA
Katarinastationen på Södermalm som blev en moské
STOCKHOLMS MOSKÉ
Kapellgränd söderut från Högbergsgatan, År ca 1885, källa: Stockholms stadsmuseum
Byggnaden på Kapellgränd 10 har inte alltid varit en plats ämnad för muslimska tillbedjare. Historien om namnet kapellgränd kan härledas tillbaka till medeltiden, 1590 byggdes Sturekapellet i området, namnet kapellgränd fastställdes år 1885. Innan dess uppsättning som moské var det en omformarstation för Stockholms elektricitetsverk som tillgavs namnet Katarinastationen. Det ursprungliga syftet med anläggningen var att hylla tekniken och den ”nya” elektriciteten i landet. Arkitekten bakom byggnaden var Ferdinand Boberg, en tidigare eminent figur inom den svenska arkitektbranschen med bland annat formgivningarna av Rosenbad och Nordiska Kompaniet.
Katarinastationen från Kapellgränd 1903, källa Wikipedia
Invigningen av Katarinastationen på Södermalm ägde rum 1903 och skulle då börja förse Södermalm med elektricitet. Deltagande vid arkitekturmässor och ett flertal utlandsbesök inspirerade och influerade Boberg och dennes stil, något som är märkbart för Katarinastationen där influenser från den arabiska arkitekturen återfinns, med bland annat höga fönstervalv. Placeringen på byggnaden riktades i en riktning som senare skulle visa sig uppskattas mycket av många, nämligen Mecka, samma riktning som muslimer världen över vänder sig mot under bönestunderna.
1992 fastslogs det att Katarinastationen skulle få bli en moské efter flera års diskussion. En viktig milstolpe för Sveriges och Stockholms muslimer. En ökande muslimsk population gjorde att de tidigare lokalerna som islamiska förbundet använde sig av blev otillräckliga med tiden. De trånga lokalerna gjorde det svårt att bedriva undervisning och ta emot studiebesök. Men år 1971, i takt med det ökade antalet muslimer, växte sig drömmen om en moské i Stockholm allt starkare. Visionen var att moskén skulle bli en mötesplats där alla är välkomna!
Borgarrådet Harry Sandberg tittar ut över torget från Medborgarhusets trappa. År: 1953, källa: Stockholms stadsmuseum
Moské projektet startades redan i början av 1990-talet och var en lång process där flera arkitekter var inblandade. Bland annat var Margareta Källström, Ingmar Lönngren och Ewa Alwén inblandade i ritandet. Eftersom att maskinhallen var blåmarkerad fick man endast göra några få inslag. Mönstrat kakel, snickerier och fönster skulle exempelvis bevaras och eventuella förändringar skulle ske varsamt.
Fasaden mot Björns trädgård var markerad med gult, vilket innebär att den ansågs endast ha ett visst kulturhistorisk värde. Därför har det modifieringar till den ursprungliga byggnaden skett, däremot har nya parter tillkommit och anslutits till byggnaden som bland annat minaret.
Maj år 2000 blev moskén klar och invigdes den åttonde juni. På invigningen kom respekterade gäster från världens alla hörn. Med på invigningen fanns bland annat dåvarande kulturminister Marita Ulvskog, och utrikesminister Anna Lindh.
STOCKHOLMS MOSKÉ
Kapellgränd söderut från Högbergsgatan, År ca 1885, källa: Stockholms stadsmuseum
Byggnaden på Kapellgränd 10 har inte alltid varit en plats ämnad för muslimska tillbedjare. Historien om namnet kapellgränd kan härledas tillbaka till medeltiden, 1590 byggdes Sturekapellet i området, namnet kapellgränd fastställdes år 1885. Innan dess uppsättning som moské var det en omformarstation för Stockholms elektricitetsverk som tillgavs namnet Katarinastationen. Det ursprungliga syftet med anläggningen var att hylla tekniken och den ”nya” elektriciteten i landet. Arkitekten bakom byggnaden var Ferdinand Boberg, en tidigare eminent figur inom den svenska arkitektbranschen med bland annat formgivningarna av Rosenbad och Nordiska Kompaniet.
Katarinastationen från Kapellgränd 1903, källa Wikipedia
Invigningen av Katarinastationen på Södermalm ägde rum 1903 och skulle då börja förse Södermalm med elektricitet. Deltagande vid arkitekturmässor och ett flertal utlandsbesök inspirerade och influerade Boberg och dennes stil, något som är märkbart för Katarinastationen där influenser från den arabiska arkitekturen återfinns, med bland annat höga fönstervalv. Placeringen på byggnaden riktades i en riktning som senare skulle visa sig uppskattas mycket av många, nämligen Mecka, samma riktning som muslimer världen över vänder sig mot under bönestunderna.
1992 fastslogs det att Katarinastationen skulle få bli en moské efter flera års diskussion. En viktig milstolpe för Sveriges och Stockholms muslimer. En ökande muslimsk population gjorde att de tidigare lokalerna som islamiska förbundet använde sig av blev otillräckliga med tiden. De trånga lokalerna gjorde det svårt att bedriva undervisning och ta emot studiebesök. Men år 1971, i takt med det ökade antalet muslimer, växte sig drömmen om en moské i Stockholm allt starkare. Visionen var att moskén skulle bli en mötesplats där alla är välkomna!
Borgarrådet Harry Sandberg tittar ut över torget från Medborgarhusets trappa. År: 1953, källa: Stockholms stadsmuseum
Moské projektet startades redan i början av 1990-talet och var en lång process där flera arkitekter var inblandade. Bland annat var Margareta Källström, Ingmar Lönngren och Ewa Alwén inblandade i ritandet. Eftersom att maskinhallen var blåmarkerad fick man endast göra några få inslag. Mönstrat kakel, snickerier och fönster skulle exempelvis bevaras och eventuella förändringar skulle ske varsamt.
Fasaden mot Björns trädgård var markerad med gult, vilket innebär att den ansågs endast ha ett visst kulturhistorisk värde. Därför har det modifieringar till den ursprungliga byggnaden skett, däremot har nya parter tillkommit och anslutits till byggnaden som bland annat minaret.
Maj år 2000 blev moskén klar och invigdes den åttonde juni. På invigningen kom respekterade gäster från världens alla hörn. Med på invigningen fanns bland annat dåvarande kulturminister Marita Ulvskog, och utrikesminister Anna Lindh.
UTVALDA BILDER
MOSKÉNS ÖPPETTIDER
Moskén är alltid öppen vid bönestunderna
| Vardagar | 09:00–17:00 |
| Lördag | 09:00–17:00 |
| Söndag | 09:00–17:00 |
